Röd som blod - Salla Simukka

Innan skoldagen tar sin början på riktigt bestämmer sig Lumikki för att samla sig i skolans mörkrum. Där inne hänger det hundratals med tvättade sedlar, 30 000 euro för att vara exakt, och vattnet de blivit tvättade i är mörkbrunt, blodfärgat. Hon lämnar sedlarna där de hänger på tork och bestämmer sig för att tänka över vad hon ska göra under dagens första lektion. När hon kommer tillbaka till mörkrummet är alla sedlar borta.

Detta leder Lumikki in på en farlig väg, full med skuggning av potentiellt farliga män, en jakt på henne själv och den stora frågan: vems är pengarna, och varför var de blodiga? 

Lumikki beskrivs som Finlands svar på Lisbet Salander, och eftersom jag själv inte läst böckerna om henne kan jag inte riktigt svara på om det stämmer. Men visst är hon uppmärksam på sin omgivning, hon lär sig att anpassa sig till olika situationer extremt fort och det är extremt sorgligt när en förstår varför hon är så duktig på allt som hon är.

Den här boken är extremt smart skriven! I början förstod jag ärligt talat ingenting av vad som hände, men sen flyter berättelserna på i ett rusande tempo, och trots att boken bara utspelar sig under ett fåtal dagar känns det som om vi följer Lumikki en månad. Sagor är en stor del av den här boken (Lumikki är ju Snövit på finska), något som också visar sig vara ett smart drag från Simukka då finalen utspelar sig i nästan en riktig sagovärld. 

Det här är den första delen i vad som verkar bli en trilogi, där de andra böckerna kommer ut nästa vår, respektive höst. Dessa heter självklart "Vit som snö" och "Svart som ebenholts" då hela serien flörtar lite med sagan om Snövit. Jag vet dock inte riktigt hur jag ska kunna vänta ända till i vår med att läsa nästa del, det är nästan så jag funderar på att lära mig finska så jag kan läsa de redan nu! 

Tack Rabén och Sjögren för recensionsexemplaret! 

Rabén och Sjögren|Adlibris|Bokus|236 s.

Bokmässan, tenta och läsning

Efter ett par fantastiska dagar i Göteborg vaknade jag i morse upp i min egen säng och efter en lång frukost och serieavslutningen av Weeds så började jag på min hemtenta. Den ska in nu på torsdag kväll och ska bli mellan 6 och 9 sidor lång, så i värsta fall blir det inte så mycket bloggande den här veckan! I bästa fall tar jag ett par pauser från mitt analyserande av den svenska bokmarknaden och skriver ner mina erfarenheter av min första bokmässan, men jag vågar inte lova någonting.

Sen ska vi inte heller prata om den enorma hög med böcker som jag fick med mig hem! Jag har redan påbörjat två av böckerna och slits mellan tentan, bloggen och de två bladvändare jag börjat på. Det här med att utöka dygnets timmar, alternativt slopa idén om sömn, har vi inte kommit någonvart i det?

Necropop - Carolina Ståhlberg

(Är det bara jag som tänker på Röda Rosen
från Sailor Moon när jag ser det här omslaget?)

Hibiki ska precis börja studera på en högt ansedd musikskola för att uppfylla sin dröm om att bli popstjärna när han flyttar in på ett ungkarlshotell. Hans rumskompis är den frisläppta Katsu Sexypants (ja han heter faktiskt så på riktigt) som har en förkärlek för att göra saker på det komplicerade sättet, hellre än det enkla. Inte nog med att Hibiki ska få stå ut med Katsu, det spökar även på hotellet, och det sägs att mördaren bor kvar! Under seriens gång stöter Hibiki på monster och onda andar av alla de slag, och det är ofta som Katsu kommer till undsättning. Katsu verkar inte heller vara den Hibiki tror att han är...

Det här är ett seriealbum/serieroman skrivet och illustrerat av samma person som illustrerar i tidningen Kamratposten. Tidningen riktar sig dock till en lite yngre publik, och Carolina ville vända sig till en lite äldre, så då uppfanns Necropop. Necro betyder död, och det är ganska många gånger som huvudpersonen får träffa döda människor, eller andar, eller monster som en gång kanske varit människor. Det här är också gjort i fyrfärg, något som är ovanligt för serieromaner eftersom det dels är väldigt dyrt och tidsödande. Jag gillar verkligen att romanen är i färg, det bidrar till att göra hela historien med färggrann och på det sättet mer positiv än om den kanske varit svartvit. Det gick även fort att läsa den, jag tror jag drog igenom hela på en timme. Dock så är just det problemet; allt går för fort. Katsu är expert på att lösa mysterium på ungefär två serierutor och ibland känns hans tankegångar helt befängda.

Carolina pratade om den här romanen under Rabén och Sjögrens ungdomsbokfrukost förra veckan och sade att hon valt att namnge sina karaktärer på ett sådant sätt att ingen skulle kunna lista ut var de kom ifrån, för att skapa mångfald på sina karaktärer. Tyvärr är det inte så mycket mångfald vi ser - huvudkaraktärerna är vita, smala, vältränade och har en "typisk" kroppsform som anses attraktiv inom exempelvis modebranschen. Det finns en enda karaktär som är mörkhyad, och han är med i ett fåtal rutor innan han försvinner igen. Så mångfald vill jag gärna se mer av till nästa del. Detta är nämligen del ett, av jag vet inte riktigt hur många delar än, men det ska bli spännande att se vad Carolina hittar på i framtiden!

{Kolik förlag|Adlibris|Bokus|208 s.}

Onanisterna - Patrik Lundberg

Kim bor i den lilla staden Sölvesborg och har precis slutat gymnasiet när boken tar sin början. Han behöver dock läsa upp sina betyg på Komvux, tillsammans med sin kompis Simon och deras gamla klasskompis Robin. Det visar sig också att Robin jobbar som tidningsutdelare, precis som Kim får göra när han inser att de sparade pengarna börjar försvinna iväg allt fortare. Förutom att gå på Komvux och dela ut tidningar på nätterna hålls det korvätartävlingar kompisgänget emellan, det åks till andra, större städer, för att gå på Dånken, det sträcks ut händer i luften när de kör på motorvägen för att känna på 90-patten och det spelas en del fotboll, men pratas mer om storleken på vissa medspelares kön. Så händer något - Kim börjar umgås med Robin, de åker till Malmö, de äter vegetarisk mat och lyssnar på både Säkert! och Bright Eyes, de diskuterar svåra frågor om segregering och Kim drömmer om en värld där han kan vara en del av Malmö, med den klädstilen, de åsikterna och framför allt ett jobb som skribent.

Vad jag gillar den här boken! Patrik Lundberg var även på Rabén och Sjögrens ungdomsbokfrukost som var förra veckan, och han presenterade sin bok tillsammans med en massa bilder på olika ställen i Sölvesborg som Kim besöker i boken. Tack vare det bildspelet fick jag en fin inre scen att tänka på när det beskrivs hur många varv de åker runt torget. Själva boken är lätt att ta till sig, jag har själv bott i en mindre kommun (utanför Stockholm, men med pendelavstånd på ca 30 minuter, ej inräknat bussen till tågstationen) och känner igen mig i tristessen i att bara göra samma saker, att det finns en speciell pizzeria en går till, för just deras pizza är bäst och så vidare.  Jag känner även igen mig i den känslan av att vilja vara någon annan stans, att vilja ta del av en värld som en inte riktigt är välkommen i, inte riktigt än. Jag tror att alla kan känna igen sig i någon del av den här boken, oavsett om en kommer från en mindre eller större stad, oavsett om en har drömmar om något större eller bara annorlunda.

Jag ska dock också vara ärlig, början på den här boken gjorde mig inte särskilt imponerad. Det är grabbigt, lite jobbigt och händelserna skaver i mig. Jag önskar att jag bara kunde ta en deras korvar från tävlingen och daska de alla i huvudet med och fråga "vad tusan håller ni på med? Ni har hela livet framför er men gör ingenting åt det!" Men så händer något, ungefär halvvägs genom historien. Malmö blir en central del, och Kims drömmar verkar få fäste ordentligt. Det är väldigt roligt att se, och det gav mig hopp på ett lite fånigt sätt.

{Rabén & Sjögren|Adlibris|Bokus|204 s.}

Top Ten Tuesday!

Dags för Top Ten Tuesday igen! Denna vecka handlar det om ens TBR-lista inför hösten.

1. Konsten att skapa en zombie - Frank Swain. Denna har jag faktiskt fått hem men inte orkat börja på än. Den står fint i min bokhylla och ropar lite på mig då och då.

2. Britt-Marie var här - Fredrik Backman. Älskar ju Backmans andra böcker och ser verkligen fram emot denna!

3. Not that kind of girl - Lena Dunham. Lena är ungefär världens bästa tjej, framför allt i serien Girls. Vet inte hur många gånger den serien hjälpt mig på olika sätt, och jag längtar verkligen efter den här boken!

4. Uppstigandet - Karen Bao. Hösten känns i allmänhet som en tid för lite mörkare, spännande böcker, och denna låter precis som en sådan. Början på en serie också, såklart!

5. Sveket - Ursula Poznanski. Detta är en dystopisk historia, början på en trilogi, och väldigt väldigt spännande verkar det som!

6. Endgame: Spelet börjar här - James Frey. Ännu en spännande ungdomsbok. Jag kan uppenbarligen inte få nog av de!

7. Stark som en björn, snabb som en örn - Kalle Zackari Wahlström. Tidigare under våren och sommaren hade Kalle en serie på svt-flow som hette Svett och etikett. Jag älskade det programmet! Jag tycker faktiskt om att träna, även fast jag är rätt dålig på det, så jag hoppas att den här boken skulle ge mig massor med inspiration.

8. Astronauten som inte fick landa - Bea Uusma. Jag har inte läst Expeditionen, även fast jag gärna skulle vilja, och eftersom alla säger att den var så himla bra så skulle det vara spännande att få läsa Beas tidigare bok som nu ges ut igen.

9. The Circle - Dave Eggers. Ännu en spännande ungdomsbok!

10. 8 saker du aldrig skulle våga - Eva Susso och Moa Eriksson Sandberg. Den låter som typiskt bra ungdomsbok!

Plus ALLT av Gunnar Ardelius! Jag började på Vill ha dig så illa här om dagen och läste ungefär halva på en kväll, bara för att jag inte kunde lägga ner boken. Så jag måste läsa allt han tidigare skrivit (och kommer ge ut).

Det här med skolan...

Som bekant är jag ju student. Och som student så ska en läsa och plugga totalt ca 40 timmar i veckan, alltså som ett heltidsjobb. Jag gör inte det. Ändå är det så himla svårt att hinna med allt jag behöver göra! (Läs "vill göra men borde prioritera annorlunda så jag skriver borde så att det låter bättre")

Det ska läsas till skolan (Bourdieu bland annat. Den kollektiva tristessen över den mannen smittar även av sig på mig...), till bloggen (jag har dels inte uppdaterat mina "läser just nu"-rutor på länge, men jag läser faktiskt både World War Z och Beautiful Creatures fortfarande. Och Prodigy. Och så påbörjade jag Onanisterna förra veckan, lite hastigt och lustigt.), en ska skriva rent sina anteckningar (att lösa detta problemet borde ju rimligtvis vara att skriva rent anteckningarna direkt i skolan, men jag har verkligen inte snygg handstil när jag skriver fort, och all info från läraren registreras inte när jag skriver ner saker från powerpointen, så jag måste skriva rent de hemma) och dessutom hinna äta, sova och förhoppningsvis träna lite så kroppen mår bra.

Hur hinner en med allt?! Sen ska det kanske också tilläggas att jag bor tillsammans med en man som kanske inte skulle klaga om jag stängde in mig på kontoret från stunden jag vaknade till stunden jag somnade, men jag saknar närhet ibland och social interaktion med en annan person i samma rum. Ett rimligt svar på ovanstående fråga kanske skulle vara att sova lite mindre, ett experiment jag kanske tar mig för kommande vecka.

Sen undrar jag också hur tusan en bestämmer sig för att bara läsa en bok, och inte byta bok innan en läst ut den? Jag har ju börjat på en del, men inte avslutat vissa av de sedan kanske mitten av sommaren (minns att jag började läsa World War Z ungefär samtidigt som Ebola utbröt ordentligt).

Som ni kanske märker är jag i stort behov av struktur och tips. Så snälla, ge mig alla bra tips ni har för att kunna klara av det här så lätt som möjligt! Tack på förhand!!

Bokbloggsjerka

Veckans bokbloggsjerka är "Finns det något särskilt du brukar haja till över när du läser en bok?" och ja det finns det väl. Andra som har svarat på denna fråga har bland annat skrivit om var boken utspelar sig, exempelvis om det är nära hemma. Och det brukar väl jag också bli rätt så glad över! Exempel på det är Oblivion High som utspelar sig i Upplands Väsby, min hemkommun. Även skolor jag känner till eller när folk i böckerna orienterar sig på ställen jag känner till väl är positivt. Sen kan en ju också haja till åt det negativa hållet, där författare kanske råkat få ett par detaljer fel, som var ett visst hus låg eller liknande, just när en har så bra koll på området. Sånt brukar störa mig, hehe.

Ungbokfrukost på Rabén och Sjögren

I morse gick jag upp så himla tidigt (tyckte jag, egentligen var det säkerligen en helt rimlig tid att vakna för normala människor) och tog tunnelbanan till Gamla Stan. Där mötte jag Anna och så gick vi genom dimman till Rabén och Sjögren där det var dags för ungdomsbokfrukost! Alltså, författarna till några av de böcker som släpps nu under hösten var där och pratade om sina böcker, eller sig själva, lite beroende på vad de kände för, och vi bloggare och journalister åt mackor, och drack kaffe och juice.

Vi började med Patrik Lundberg som precis gett ut Onanisterna. På Patrik lät det lite som om boken var lagom självupplevd, något jag gillar eftersom det inger trovärdighet hos mig. Hela presentationen var väldigt rolig och inspirerande, vilket även gjorde att jag började läsa boken på vägen hem efteråt! Den handlar kort och gott om livet på landsbygden, Komvux och livet efter gymnasiet.







Därefter var det dags för Johanna Koljonen att berätta om Oblivion High 2, en serieroman som handlar om att Näcken börjar på högstadiet i Upplands Väsby (min gamla hemkommun, yay!). Tyvärr har jag inte läst första delen, men det här är uppföljaren, och lät väldigt spännande! Dels så har jag aldrig läst en serieroman förut (förutom manga via hemsidor och liknande) och dels så utspelar det ju sig på ett ställe jag känner nästan utan och innan. Så fort jag har tid så ska både del ett och två inhandlas och läsas! Detta seriealbum kommer dock från Kolik förlag.




Salla Simukka har skrivit den här höstens stora thriller Röd som blod. Jag har faktiskt redan läst ut boken, recensionsdag är dock 29:e September, så håll till godo :) Salla var klädd i rött, vitt och svart, något som speglar hennes trilogi på ett väldigt bra sätt (de andra böckerna heter Vit som snö och Svart som ebenholts). Finska är egentligen det språk som Salla främst talar, men ändå så berättade hon om sin bok på svenska, vilket var väldigt imponerande! Det som är väldigt häftigt med just hennes böcker är att de idag är översatta till 47 olika språk. Helt galet!




Gunnar Ardelius var näst ut, med sin bok Vill ha dig så illa. Trots att jag aldrig läst något av Gunnar tidigare så blev jag sugen på den här! Den handlar om ett kompisgäng som hänger kvar i stan trots att de tagit studenten, ja alla förutom Channa då som är försvunnen. Den låter spännande, och så älskar jag ju de där romanerna som handlar om kärlek bland ungdomar!




En serieroman till alltså? Jajamen, och självklart blev jag sugen på att läsa denna med! Carolina Ståhlberg har skrivit och illustrerat Necropop, ett seriealbum om Hibiki som vill bli popstjärna. Han får bo tillsammans med en nudist i ett ungkarlshotell där en mördare bor, och dessutom slåss mot monster och spöken,. Carolina var extremt glad och hade väldigt mycket energi vilket gjorde mig väldigt pepp på att läsa denna roman/seriealbumet/mangan...ja vad det nu är. Den fick jag även med mig från frukosten, så den ska jag börja läsa så fort som möjligt! Även detta seriealbum kommer från Kolik förlag.



Avslutningsvis berättade Christina Wahldén om sin nya bok Villig. För 16 år sedan skrev hon Kort kjol, en bok som lånades ut 10 000 gånger på biblioteken över Sverige förra året. Det visar att det här ämnet fortfarande är grymt aktuellt, och det behövs att vi pratar om det, läser om det och diskuterar hur vi kan komma bort från den så kallade våldtäktskultur vi faktiskt lever i där bara en bråkdel av alla våldtäkter anmäls. Villig handlar om Nora som går i sjuan och blir våldtagen av sin pojkvän på skolans toalett, kort sagt. Jag ser fram emot att läsa denna bok, samtidigt som jag bävar för att ämnet ska göra mig fly förbannad.

Det var lite om dessa böcker, och jisses vad jag ser fram emot att läsa allihop! Tack Rabén och Sjögren för alla böcker och den fantastiska frukosten.

Bloggträff på PUNKTmedis

Igår kväll hade Bonnier Carlsen bloggträff på PUNKTmedis, där Lihini, även känd som teenbookalover, ledde ett samtal med dels Magnus Ljunggren och dels Maria Nygren om deras nyutkomna böcker Skärvor av J och Miriam om natten. Jag har tidigare recenserat bägge böckerna lite längre ner, så om du vill läsa mer om dem, gör gärna det!

Det hölls intervjuer med både Magnus och Maria, där de fick svara på om deras 18-åriga jag hade gillat den boken de nyss gett ut, vilken som var deras favoritbok när de var yngre och hur många gånger de läst sina böcker, både innan och efter utgivningen. Det bjöds på fika (stora bullar och muffins samt kaffe och te) och en allmänt mysig stämning i den röda "soffan" inne i biblioteket. Det är ändå något särskilt med att sitta med en massa människor, på en kudde, i strumporna (skor är strängt förbjudna i soffan) och lyssna på en författare som en läst och ser upp till. Efter samtalen var vi också välkomna att ställa frågor, och de bästa frågorna kom ändå från ungarna vars teater blivit inställd som låtsades vara bloggare för en stund; "Hur lång tid tar det att skriva en bok?" En mycket bra fråga, och tydligen så är svaret ett år. Men då ska en tänka på att det är ett heltidsjobb att vara författare, och jag, som både studerar, jobbar och läser på fritiden, skulle nog behöva tredubbla den tiden för att ens närma mig något som skulle kunna ha samma längd som en bok.

Tyvärr bestämde sig min mobilkamera för att totalt ignorera allt ljus som fanns i rummet, så de bilder jag tog blev bara gryniga (och suddiga, men det beror nog mest på mig, och inte kameran). Men ändå, tack för en trevlig kväll, Bonnier Carlsen!

Han kallar sig Esmeralda - Ritta Jacobsson

En lite för blöt kväll, en mobilkamera, en stripp-pole, en snygg tjej och internet kan bara gå fel. Det får Selena erfara en dag i gymnasiet, ett ställe där lärarna varken verkar se eller höra vad som händer på rasterna. Magne har precis förlorat sin hund och bestämmer sig för att gå in i skogen, till hundens favoritplats. Där möter han Selena som också behövt fly undan skolan och en oväntad vänskap uppstår. Samtidigt skrivs det om Andrea, den 15-åriga tjejen som försvann i början av sommaren och fortfarande inte kommit hem, i nyheterna. Efter ett par veckor försvinner också Fanny, 14 år gammal. Fanny skulle ju bara träffa sin nya kompis Ella och fota några bilder med henne. Ella, som hon aldrig träffat i verkligheten, utan bara chattat med via Facebook. 

Jacobsson skriver i tack-brevet att den här boken var en av de jobbigaste hon någonsin skrivit, och jag förstår henne. Många fakta vill en inte få reda på, framför allt inte när det handlar om barn och onda män som härjar på internet. När jag var ung frågade mamma mig om jag pratade med folk jag inte kände på internet. Det var klart att folk försökte kontakta en, men jag visste ju vad jag skulle hålla utkik efter; äldre män som ville ha bilder på en. När jag blev äldre fick jag höra om en man som valt att kalla sig för Alexandra på sajten Lunarstorm, och på så sätt lockat till sig både det ena och det andra av unga, intet ont anade tjejer och killar. Idag är det viktigare än någonsin att alla får lära sig om de risker som finns när en umgås över internet. De som utnyttjar barn på detta sätt blir allt mer skickliga på det de gör, och till slut går det inte att se skillnad på en potentiell kidnappare och en vanlig kompis som är i tonåren, framför allt inte i språket de använder och liknande. 

Jag tycker att den här boken borde ingå i dagens undervisning, alla borde läsa den här boken! Även fast det är ett jobbigt ämne så måste alla förstå vilka risker en tar genom att prata med främmande människor (ja, även såna som kallar sig för Esmeralda, ser ut som vanliga, snälla tjejer och tar fantastiska bilder på naturen och kattungar). Framför allt är det viktigt för barn idag att förstå att dagens samhälle är bäddat för att unga som är oförsiktiga kan åka riktigt illa ut. 

Tack B|Wahlström för recensionsexemplaret! 

B|Wahlström|Adlibris|Bokus|286 s.

Skärvor av J - Magnus Ljunggren

Julia, Saras bästa kompis, försvinner sista dagen på sommarlovet. De har precis återförenats efter att ha varit osams i flera år, och Sara tror att Julia kanske har åka till London. Eller Stockholm, eller Göteborg. Vad som helst än den lilla hålan de är i nu. När Julia till slut hittas visar det sig att det finns mycket onda människor i deras lilla stad, och Sara vet till slut inte vem hon kan lita på.

Ljunggren har skrivit en bok om tunga ämnen; döden, mord, våldtäkt, sex och pornografi. Musik är en stor del av den här boken, precis som dans som lyser upp här och var, både i handlingen och i Saras liv. Trots att boken är så tung, eller kanske just därför, vill jag veta vad som hände med Julia. Jag vänder blad så ofta jag kan och läser denna bok mycket hellre än att exempelvis handla eller städa. När boken är slut vill jag vända på nästa sida, och nästa sida, framför allt eftersom jag blev oerhört frustrerad på slutet, och dels eftersom jag inte ville att boken skulle ta slut.

Det här är en skickligt skriven bok då jag känner Saras förtvivlan över att hennes bästa vän är borta, jag blir intresserad av vad de som kan tala med andar har att säga och jag vill framför allt veta mer om alla karaktärer. Mina egna teorier om vem som är ond kan mycket väl uppfyllas på nästa sida, vilket jag gillar. Jag brukar inte tycka om deckare, men det här känns dels inte som en typisk deckare, dels är den otroligt bra.


Tack Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret!

Bonnier Carlsen|Adlibris|Bokus|285 s.

Miriam om natten - Maria Nygren

Miriam har nyligen flyttat till Uppsala för att plugga när hon räddar livet på en ung kvinna som hoppat i Fyrisån. Tack vare en väska innehållande dagbok och nycklar till kvinnans lägenhet lyckas Miriam hamna i en helt annan värld, en värld där hon slipper vara sig själv. I den världen finns kvinnans familj, och framför allt hennes bror, någon Miriam gärna skulle umgås mer med.

För någon som sett på en del skräckfilm, och framför allt filmer med psykologisk skräck, där huvudpersonerna är helt sjuka i huvudet, så kunde jag ana mig till ungefär vad som skulle hända i den här boken. Trodde jag. Miriam är helt klart en av de läskigaste människor jag stött på i en ungdomsbok, och vissa saker hon gör för att upprätthålla sin mask gör mig helt förtvivlad och imponerad. Vid flera tillfällen behövde jag påminna mig själv om att det faktiskt finns människor som Miriam på riktigt, och att jag aldrig någonsin ska hoppa i Fyrisån.

Miriam om natten är en väldigt bra bok! Språket är bra, historien är galet spännande och hela boken är uppbyggd på ett mycket bra, genomtänkt sätt. Jag är väldigt imponerad över det tankearbete som ligger bakom bland annat rubrikerna i den här boken.

Kort och gott - om du bara ska läsa en enda bok i höst, läs denna! Jag är frälst, jag hoppas du också blir det.

Tack så mycket, Bonnier Carlsen, för recensionsexemplaret!

{Bonnier Carlsen|Adlibris|Bokus|248 s.}

Bokbloggsjerka 12-15 september

Denna veckas bloggjerka handlar om recensioner! Hur gör jag när jag ska recensera en bok egentligen?

Om det handlar om lagom långa böcker, runt 200-300 sidor brukar jag kunna recensera dagen efter utan att behöva gå tillbaka och kolla igenom boken för att minnas vad som hände. Om det däremot handlar om längre böcker kan det ibland behövas lite minnesanteckningar. Dessa anteckningar är allt som oftast skrivna på min telefon, i ett sms till mig själv (så väldigt modernt, jag vet).
När det finns fina citat i böckerna (som i Det handlar om dig eller någon av Fedrik Backmans böcker) brukar jag markera de, med antingen hundöron (i pocketböcker) eller små post it-lappar.

Förutom det är det nog inte så himla spännande tror jag! Jag brukar försöka låta bli att avbryta mitt läsande för att anteckna något speciellt, ibland fotar jag något jag gärna vill spara, exempelvis fina ordval eller fantastiska meningar.

Stjäla the show - Emmy Abrahamsson

Andra delen i trilogin om Filippa i London handlar självklart om (spoliervarning härifrån om du inte läst första delen Only väg is upp än!) hennes dagar på The Royal Drama School. För självklart kom Filippa in! Dock så får hon utstå taskiga kommentarer och elaka gliringar om att hon endast kom in så att skolan skulle kunna fylla sin skandinaviska kvot, och liknande, men Filippa struntar i vad de andra säger och försöker sitt bästa i alla fall. Och hon lyckas väldigt bra! Vi får höra om hennes fantastiska, eller kanske mer av konstiga, lärare, hennes störiga klasskamrater och killarna hon får upp ögonen för. Även själva lektionerna är i stort fokus i den här delen, samt de pjäser klassen får öva på och framföra.

Om jag inte var sugen på att åka till London efter den första boken, är jag definitivt mer sugen efter den andra! Skolan verkar som en fantastisk plats att vara på, trots alla blåmärken Filippa får och de konstiga instruktionerna deras lärare skriker till dem, och London beskrivs som en stad värd att bo i. Filippa mognar snabbt till sig i andra delen av trilogin, något jag blir glad över att se. Hon är fortfarande smått hopplös när det kommer till killar och att dejta, men även det verkar hon skärpa till sig med mot slutat av boken.

Jag gillade den här delen bättre än den första eftersom vi får en större inblick i Filippa och hennes dagar på skolan. Mycket läsvärd!

Only väg is upp - Emmy Abrahamsson

Har du någonsin funderat på att åka till London, gå på scenskola och bli en världskänd skådespelare? Det gör Filippa, och hon är inte ensam om det. Ett par dagar efter studenten åker hon till London för att ansöka till The Royal Drama School, eller RoyDram som det kallas av folk som är medvetna. Förutom att komma in på skolan behöver Filippa också helst skaffa ett jobb och en lägenhet, så hon överlever veckorna innan hon, förhoppningsvis, börjar på RoyDram.

Detta är första boken i en trilogi om Filippa och hennes liv i London. Den är rolig, dråplig, på vissa ställen riktigt spännande och fylld med det bästa som en bra ungdomsbok kan tänkas ha! Ja, även kärlek och den konstiga dejtingscenen i London. Det är ändå väldigt svårt att skriva något om den här boken utan att avslöja för mycket om vad som händer. Jag kan däremot avslöja att jag efter att ha läst denna boken blev väldigt sugen på att bosätta mig utomlands ett tag, och plugga. (Fast inte att plugga utomlands, utan jag blev väldigt inspirerad till att plugga nu! Det kan visserligen också ha att göra med att jag inte pluggat på ca. tre månader, men det är en annan femma.)

Kort och gott var det här en bra bok om ett ämne jag aldrig läst om förut, och jag gillar både Filippa och handlingen starkt.

Sommarenkät - utvärdering

Okej, så nu är väl sommaren över kan vi säga. Jag har ju faktiskt börjat skolan, det är kallare om dagarna och solen går ner himlans mycket tidigare än vanligt. Så jag tänkte göra en utvärdering av sommarenkäten och vad jag svarade, samt vilket som blev rätt svar!

De fem böckerna jag bara MÅSTE hinna läsa i sommar skrev jag skulle vara Min mormor hälsar och säger färlåt, Under vintergatans alla stjärnor, Panic och Game of Thrones-böckerna. Jag läste de tre första böckerna nämnda, så där hade jag relativt rätt. Har inte ens Panic hemma, och jag är så långt från GoT-böckerna jag skulle kunna komma.

Den bok jag inte var så sugen på att tag i men kände att det var dags för var I kroppen min, men den har jag fortfarande inte tagit ner från bokhyllan. Kanske när det blir mörkare och kallare. Kanske då. 

Jag trodde att jag skulle läsa som mest på vägen till och från jobbet, vilket är precis där jag läst som mest. Det har även blivit en del i min säng nu de senaste dagarna mellan jobbet och skolan, då vädret inte varit så bra att jag känt för att sitta ute. 

Sommarens bästa bok trodde jag skulle bli Min mormor... men det blev faktiskt Boktjuven. Jag och Boktjuven spenderade en natt på akuten, där jag hann läsa ut den, och sen den intensiva läsupplevelsen är det definitivt min nya favorit-bok!

Sådär ja! Jag har även kollat lite på höstens böcker och har en del föraningar om vilka som kommer bli mina favoriter, men det tar vi en annan dag. Stämde dina föraningar överens med din sommar?

Bokbloggsmaraton - del två

Jag vet att jag är sen med del två i maratonet, men skolan kom i vägen. Och jag känner att jag hellre blir sen med en del än inte gör den alls. Så here goes!

Del två i bokbloggsmaraton handlar om vilken av alla böcker i ens bokhylla som beskriver en bäst. Det kan vara innehållet, eller utseendet som spelar roll, titel eller en viss biroll. I princip vad som helst!

Det här var ett väldigt svårt uppdrag. Jag är jättedålig på att dra referenser till mig själv, eftersom jag inte har så bra kännedom om hur jag själv är. Eller uppfattas. Trots det så kan vi börja med den boken jag automatiskt tänkte först på - Bara vanligt vatten av Kajsa Ingemarsson. Den boken fick jag av min mamma (jag skulle aldrig ha tänkt på att läsa den själv om jag ska vara ärlig) efter att jag sagt "Jag ska jobba inom förlag!". Den här boken beskriver nämligen förlagsvärlden och en författares vardag rätt så perfekt. Eller, ja jag tror det, jag har ju inte börjat jobba inom förlag än. Men det känns som om en författare liksom skulle ha koll på detta. Så, den här boken gjorde mig fantastiskt peppad på att verkligen jobba inom förlag, men passar kanske framtids-Alex lite bättre.

En bokserie som betytt mycket för mig, och för många andra, är självklart Harry Potter-böckerna. Jag och några kursare diskuterade faktiskt just den här om dagen, och sa "alla som älskar böcker måste ju ha en bra relation till Harry Potter". Och jag tror det stämmer väldigt väl. Serien är lång, med flera långa och krångliga böcker, fulla av moraliska dilemman, vänskap, kärlek och ondska. Den har i alla fall lärt mig en massa om vänskap och världen (men jag tror att den skulle ge mig mer idag eftersom jag var ganska ung och oerfaren/naiv när jag läste de första böckerna). Sen så kan jag inte låta bli att drömma om den dagen då någon kommer till mig med ett manus och säger "jag vill att det ska bli nio böcker till, om det slår" och det första manuset är så bra att det blir ett nytt HP-fenomen.

Får jag vara så pass störig att jag säger att jag känner igen mig i Elsa i Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman? Jag var inte så som Elsa är när jag var sju, nästan åtta. Men jag blev kallad för besserwisser av mina föräldrar eftersom jag alltid försökte ha koll på så många saker som möjligt. När jag åkte på kollo när jag var elva så fick vi alla ett varsitt smeknamn i slutet av veckorna. Jag fick heta "Lilla Focus". Och det var på en tid då jag inte ens visste att Wikipedia existerade, så ni kan ju bara tänka er hur det blev sen. Jag älskar att ha rätt, och tyvärr är jag väldigt duktig på att kunna en massa onödig info som gör att folk ser lite snett på mig när jag t.ex. hasplar ur mig "om du inte äter upp din ananas först så kommer den äta dig". Men någon ska ju vara bra på det med!

Bokbloggsjerka 5-8 september

Dags för bokbloggsjerka igen! Jag tycker det passar alldeles utmärkt med lite mer rutiner här på bloggen jämfört med under sommaren.

Veckans fråga handlar om ifall böcker får en att somna på kvällarna eller håller en vaken hela natten.

Mitt svar är: lite av båda. Låt säga att jag just nu läser en jättespännande bok (för det gör jag faktiskt). Då är det lite svårt att hitta ett ställe i boken där det känns bra att lägga ner den och sova. Och sluta tänka på allt som händer i boken, och vad som skulle kunna hända, och hur jag hade reagerat och..ja ni förstår. Min hjärna har en tendens att gå på högvarv om det är verkligt spännande böcker jag läser.
Om det istället handlar om bra böcker, men som inte är vare sig spännande eller särskilt tråkiga, då är det lättare att läsa en stund innan lampan släcks, bara för att varva ner. Tankarna kanske snurrar lite här med, men det är inte alls lika farligt som vid riktigt spännande böcker.
Sen har vi ju de där böckerna en egentligen kanske inte är så sugen på att läsa, men skulle behöva läsa ut pga. att en påbörjat de, eller det helt enkelt anses som en klassiker, eller något sådant. Det finns bara ett fåtal böcker som stämmer in på dessa kriterier, men de få som finns gör att jag efter bara en sida börjar puffa till kudden och sträcka mig efter lampknappen. Jag är helt enkelt inte så sugen på att läsa boken, och då blir den automatiskt ganska tråkig.

Sen är jag en person som över lag har ganska lätt för att somna, och har en bra självdisciplin när det gäller vilken tid jag ska sova. De få gånger jag haft riktigt svårt för att somna ser jag bara som extra timmar till att läsa lite extra, och det är sällan som jag har svårt att somna på grund av en bra bok (om det inte gäller helt nya böcker som jag påbörjar på kvällen. Då brukar det kunna bli svårt att lägga ner boken innan jag ordentligt kommit in i den.)

Brukar ni ha svårt för att somna efter att ni läst, eller tvärtom? Let me know!

Otopia - Per Nilsson

Miqi bor i Otopia, en stad som mer eller mindre liknas vid en utopi, utan ett styre, där alla delar på maten, jobben och familjerna. Pengar finns inte och barnen separeras från sina föräldrar vid födsel. Allt som görs är främst för att undvika det som ledde till floden, det som fick jorden att gå under.

Otopia är en dystopisk historia, berättad ur Miqis synvinkel. Läsarna får först möta henne när hon är utanför Otopia, på väg bort. I det andra kapitlet börjar Miqi förklara vad det var som gjorde att hon valde att lämna Otopia, och så fortsätter historien där fokus skiftar från dåtid till nutid och tillbaka.

Den här boken är nog en av de snyggaste jag sett! Omslaget är svart, med ett mönster som gör att det ser ut som en blandning av läder och trä, och guldbokstäverna som lyser från framsidan står ut och visar hur bra staden ska vara. Bortsett från omslaget och utseendet så är detta en bok jag gillar, det dystopiska känns än så länge lite gjort, men det funkar ändå med den här historien. Miqis hoppande mellan dåtid och nutid gör att jag vill läsa vidare, och språket är nyskapande med korta fragment, som om tankarna är direkt nerskrivna i sin råaste form. Även det talade språket är kort, uppdelat och hackigt, och det funkar så bra! Det återspeglar hur uppdelat och hackigt samhället känns från läsarens perspektiv, som om något skaver och inte riktigt passar.

Jag tror inte att det kommer en uppföljare, vilket jag kanske skulle vilja ha. Det finns många frågor som väcks som jag aldrig får svar på, vilket både är på gott och ont - jag kan ju dels skapa vilken bild jag vill av Otopia och dess invånare.

Tack Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

Rabén & Sjögren|Adlibris|Bokus|229 s.

Mitt bultande hjärta - Alf Kjetil Walgermo

Mitt bultande hjärta handlar om 13, snart 14-åriga Amanda som är kär i David. David går i parallellklassen och spelar fotboll varje rast. Amanda själv har en del små utseendekomplex, och cyklar sina fem kilometer om dagen så att hon ska få en ny cykel i födelsedagspresent. Under midsommarfirandet får Amanda hjärtstopp och det visar sig att hennes hjärta är för stort. Hjärtsvikten har gått så pass långt att hon måste få ett nytt hjärta, annars kommer hon att dö.

I och med att jag hade läst baksidetexten, och visste vad boken handlade om sedan innan, så var det enda jag kunde föreställa mig det ena mardrömsscenariot efter det andra där Amanda faller ihop i skolan, i grustaget på cykeln, under rasten när de spelar boll...men det kommer först en bra bit in i boken. Och det är ett bra sätt att bygga upp boken på - jag får nämligen lära känna Amanda, hennes kompis Jenny, David och hennes föräldrar innan det visar sig att Amanda är sjuk. Det känns som om jag då fått lära känna deras riktiga jag, och inte de personerna de alla blir i en krissituation. Jag gillade det! Historien är också väldig gripande, jag var ju tvungen att få veta vad som hände med Amanda. Skulle hon bli frisk? Eller skulle hon få vänta så pass länge att det blev för sent?

Mitt bultande hjärta har lyckats göra en mellanåldersbok som går från att handla om ett mer eller mindre vardagligt sommarlov till en spännande bladvändare.

Adlibris|Bokus|207 s.

Top Ten Tuesday!

I och med att skolan drar igång ordentligt, så drar även Top Ten Tuesday igång igen. Denna vecka handlar det om "Top Ten Book Characters That Would Be Sitting At My Lunch Table". Jag vill bara förtydliga att vid mitt lunchbord så är det en perfekt värld som gäller, så döda karaktärer eller karaktärer som ändrar sig efter den boken jag läst med de i, är precis som jag minns de i böckerna jag läst.

1. Hermione. Det säger sig nästan självt; jag är en pluggis, Hermione är en pluggis, vi skulle komma så bra överens (även fast hon är mycket modigare i alla böcker än jag någonsin var under min uppväxt..eller kommer bli som vuxen.)
2. Ron. Självklart måste Ron få vara med, framför allt eftersom Ron och Hermione är tillsammans (mitt lunchbord finns på universitetet - långt efter att paret slutat Hogwarts alltså). Dessutom skulle nog inte Ron ha något emot att sitta tillsammans med två pluggisar och försöka hitta smarta sätt att fuska under nästa tenta, eller något sådant. 
3. Liesel Meminger (Boktjuven). En person som älskar böcker lika mycket som jag måste få vara med!
4. Lena Duchannes (Beautiful Creatures). Trots att jag inte läst klart första boken i serien än så tycker jag att Lena verkar som en väldigt intressant karaktär, och jag tror att jag skulle kunna ha långa diskussioner om exempelvis kläder med henne (älskar hur hon är beskriven i boken, och jag har ju fuskat och sett filmen, så jag vet ju att hon är intressant. Förutsatt att hon skärpt till sig lite kring det här onda/goda, och faktiskt vill prata om sin bakgrund.)
5. Rincewind (Discworld-serien). Jag tror att Rincewind skulle kunna liva upp stämningen ordentligt om, låt säga någon skulle få för sig att krossa ett fönster eller nåt, oavsett om han ville det eller inte. Rincewind är nämligen den dråpligaste trollkarl jag någonsin stött på, och att inte låta honom äta med oss vore ett stort misstag.
6. Prim (Hunger Games-serien). Visst, Katniss kanske är coolare, starkare, snabbare och allt sånt där. Men jag är lite av en sån person som vill inkludera alla. Och Prim är så himla söt till sättet. Och smart. 
7. Peeta (Hunger Games-serien). Bara för att jag älskar att baka. Han skulle kunna lära mig baka de mest fantastiska bröden, bakelserna och tårtorna. Vadå prata om skolarbetet vid lunchen? Nej här är det recept som gäller! 

Bokbloggsmaraton

Photos and books har startat ett bokbloggsmaraton med anledning av att en kan behöva en liten knuff efter sommarlov och liknande, för att komma igång igen. Maratonet går ut på sex till sju uppdrag som ska avklaras under två veckor, så de närmsta veckorna blir det nog ganska hög aktivitet här på bloggen!

Det första uppdraget handlar om ett bokminne av något slag. För mig är det när jag fyllde åtta år och fick en bok i födelsedagspresent av min styvmamma (som jag vid den tiden bara träffat ett fåtal gånger). Det var Det blåser på månen av Eric Linklater, och det var den första ordentliga bok jag någonsin fått. Tidigare hade jag och mamma lånat kortare böcker på biblioteket, läst ur böckerna som fanns på dagis och liknande, men den här var ju lång i jämförelse! Jag vill minnas att jag läste hela själv, men så är det säkert inte. Jag tror att min styvmamma läste ganska mycket högt för mig innan jag skulle sova (något hon fortsatte med när Guldkompassen kom in i mitt liv). Det är nog det viktigaste som hände mig som liten, eftersom den boken fick mig att vilja läsa mer och mer, och även komma på vilket yrke jag vill ha.

Terminsstart!

Imorgon börjar min sista kurs i som jag kommer läsa på Stockholms Universitet, Förlagskunskapen. Fram tills idag har jag låtit mig själv ha ett litet sommarlov (of some sort) eftersom jag dels behövt förbereda mig för skolan, och dels faktiskt inte läst så mycket (läs jobbat sjukt mycket och inte haft någon som helst ork till att läsa...tyvärr). Men! Nu är jag tillbaka! Jag har skaffat en ny och snabb dator, som förmodligen inte påverkar alls ifall jag kommer läsa mer eller inte, men den är fin att titta på, och skriva på. Jag kommer plugga något jag kämpat i tre år för att få plugga, jag kommer besöka Bokmässan på skoltid (hur awesome är inte det??) och jag kommer få praktisera (jag vet inte var än, men jag hoppas ju självklart på Rabén och Sjögren. Om någon med kontakter där läser detta - ni vet var jag finns!). Jag har även kommit ur mitt lilla blyga träsk där jag med både avund och beundran ser på alla andra bokbloggare som beställer recensionsexemplar till höger och vänster, och börjat beställa jag med. Det är ju faktiskt inte så farligt att skicka de där mejlen, oftast får jag ju ett positivt svar tillbaka!

Det här kommande läsåret kommer nog bli extremt roligt, konstigt och kanske lite jobbigt, men jag är mer peppad än överväldigad. Nu kör vi!